Linda,

idag har jag varit rastlös. har ringt till alla jag någonsin kan tänka mig vara lediga idag och den enda som tackade ja var min stackars syster och hennes kompis. Tänkte att idag är väl ändå den perfekta dagen att grilla? solen sken och jag hade mina vårskor och vårjacka (utan tröja under!). fick bli kyckling, potatisklyftor och bearnaisås för att göra vårdagen komplett. men ingenting gick riktigt som jag ville för grillen ville aldrig bli varm efter den långa vintern och utemöblerna hade ett tjockt lager med skit över sig. Alltihopa slutade i alla fall med att vi fick steka köttet, slänga stekgrejen (som jag råkade smälta i stekpannan) och plåstra om min hand (som jag så klart var tvungen att bränna lite.) Så när kycklingen äntligen var färdig var resten av maten redan kall och solen hade börjat gå ner, men det smakade ändå sommar. eller i alla fall tidig vår..

Om jag inte får jobba imorgon bär det nog in till stan. Malin behövde skjuts och eftersom min bror antagligen bara ska vara instängd på rummet hela dagen och vara kär så får jag ställa upp och köra.


-Tänk om man bara kunde få barn genom att rövknulla!
Så sa min syster idag och jag fick en chock. Kan hon ens sånna ord? Vet hon vad det är? vet hon hur ett barn blir till? hur gammal är hon egentligen? På något konstigt sätt så fastnade hon i 12-års åldern i mina ögon. tror det är dags att acceptera att det är hennes tur att komma in i moppeåldern i år.

helgen är färdigjobbad och snart är det dags att åka iväg och jobba igen. niklas åkte imorse och det är så klart tråkigt som vanligt... som tur är kommer han hem på onsdag den här veckan :)
verkar som att detta är göra-slut-tiden på året? känns som att alla gör slut nu. tur att jag har Niklas kvar än, vet faktiskt inte vad jag skulle göra utan honom.

När börjar folk att se en som vuxen? det känns som att äldre människor har lättare att få jobb än sånna som är i min ålder, även om jag kanske har mer erfarenhet vissa gånger. Tror människor att man inte klarar av att ta så mycket ansvar bara för att man är 20 och inte 40? för om jag ska vara ärlig så tror jag faktiskt att vi unga tar ansvaret på mycket mer allvar än äldre gör, eftersom att vi är rädda att göra fel eller bli illa omtyckt av arbetskamraterna. Även om jag inte har barn att försörja och inte så överdrivet mycket utgifter så vill man ju ändå ha samma chans som alla andra (oavsett ålder) att få ett bra jobb.

jag tycker livet är bra orättvist ibland. och jag vill jobba.

är tillbaka till sverige efter en underbar helg i en underbar stad, men vi har haft våra motgångar. i fredags nnär vi åkte var planet försenat på grund av dimma så vi fick snällt ta oss till en annan flygplats som låg en halvtimma bort. när vi gått på det planet (till amsterdam där bytet var) så hade vi redan missat planet i amsterdam till london. hamnade i london vid 9-10 tiden när vi egentligen skulle varit där vid 4. då kom nästa fråga- kan man checka in så sent på hotellet? som tur var kunde man det men det stog ingenstans i hans datagrej att vi skulle komma. till slut löste sig detta också och då var det bara att g´å upp ocyh sova.
på lrdagen gick vi upp tidigt för att gå till madame tussauds vilket var grymt häftigt! gick längs nästan hela oxford street med alla härliga affärer och gick in på brittiska muséet för att vara lite kulturella. Linda smarthuvud hade klackskor så efter några timmars vandrande kändes skorna för små och fötterna för stora. därför tog vi taxi till harrods. harrods var min drömbutik, det fanns allt! men det var dyrt och lyxigt så mina fjuttiga tusenlappar räckte inte mer än till en plånbok.
tog tunnelbanan tillbaka till hotellet vid 7-tiden för att lägga oss och sova igen. klockan 03.45 var det dags att stiga upp igen och gå ner till tåget för att hinna med flyget. var knappt så vi hann med flyget denna gången också så vi fick löpa några gånger (jag som inte sprungit på säkert 4 år!). Nästa gång stannar vi i alla fall en vecka så man slipper stressa.

och imorse fick min älskling gå upp vid 4 igen för att åka till allingsås. känns deppigt idag för jag saknar honom redan och sverige-regn är inte lika skönt som london-regn. han är världens bästa pojkvän och ni som väntar på att han ska bli ledig kan glömma det för jag tänker aldrig släppa honom.





finns det någon roligare bild än denna?

idag längtar jag till sommaren, kanske mer än någonsin.

helgen har varit lugn, jobbade i fredagskväll och tittade på melodifestivalen i lördags. Efter melodifestivalen blev jag så sugen på att sjunga lite så jag tvingade med nicke på lite singstarmaraton i sovrummet. han har en söt röst den pojken :)

På fredag åker vi till London för att ha det gött :)

nu är jag nästan människa igen.
helgen som var har varit grymt rolig! i lördags kom sanna och plockade upp mig vid 11-tiden, vart ganska förvirrad över min packlista jag fått dagen innan (handduk, bikini, en påse bröd, vattenflaska, två par sockar och hårspray). vi åkte mot skövde och stannade utanför arena. Fick på mig en ful frigolithjälm, en mantel och en kattmask av mina snälla vänner som stog utanför och väntade på oss. sen vart det dags för öl och bowling, som jag så klart förlorade. drog oss ner mot staden och åt på riviera, hela tiden med min fina utklädnad som folk verkade tro att jag gick i jämt för det var inte mycket till reaktion när man spatserade berusad och lycklig genom skövde.
utanför pressbyrån blev jag kidnappad och slängd i bagageutrymmet på en bil. hörde sanna säga något om en isvak och frågade mig om jag hade mina ridbyxor med mig(?). jag fattade noll men till slut stannade bilen utanför vad jag trodde var ett stall eller fias hus. fick av mig ögonbindeln och såg att jag hamnat där vi började - i våran lägenhet. trodde jag hade överlevt hela dagen med bara en liten pinsamhetslampa lysandes i pannan men så var inte fallet. Sanna sa att vi skulle gå ut och att jag var tvungen att klä upp mig lite, sagt och gjort. under kvällen droppade varenda människa jag någonsin känt in genom dörren för att gratulera mig. tyvärr hade jag då redan passerat gränsen för vad en Lindahjärna klarar av att ta in på en dag så vid 10-tiden somnade jag så fint och stilla (haha) medans folk fick underhålla sig själva.

Det var lätt den roligaste kvällen jag någonsin varit med om!
Tack <3


Och nästa helg bär det av till London med min älskling!!

idag fyller jag år :) "hur känns det?" är standardfrågan efter att man tackat så mycket för alla gratulationer. Som om man växer en decimeter till varje födelsedag eller att hjärnan öppnar upp ett nytt rum att ta in information till och att detta nu skulle kännas på ett speciellt sätt... det känns som vanligt; jag är inte ett dugg mognare, inte en millimeter längre och tyvärr inte nått smartare. jag är som jag var igår, fast att jag idag kan börja köpa dyrsprit på systemet. åldersnojan däremot är idag ett snäpp starkare. idag är det 5 år sen jag åkte moppe, 5 år sen jag konfirmerades, 5 år sen jag enligt reglerna fick ha kul med killar...  om 5 år är jag 25 och det är väl då man slutar räkna ålder eftersom det ändå bara går utför? dom här fem åren har verkligen gått fort!

idag är det också ett jäkla vårväder. känner väldigt mycket för att sätta mig ute i solen och ta en glass eller grilla. kanske lägga mig vid ekudden i bikini och sola? det vore lite kul att bli sjuk igen nu när man precis lyckats kurera sig.
mamma och malin kommer förbi sen med presenter och kinamat. kan man ha en bättre eftermiddag? :)

timmarna är räknade för min sista dag som tonåring.
imorgon gäller det.

sitter hemma och tycker synd om mig själv. Helgen har varit så perfekt som den kan bli, i lördags badade jag och nicke på arenabadet (vilket faktiskt inte var så kul som alla sagt) och åt gött. vi köpte en ny hylla att ha tv:n på i sovrummet och efter det kom stoffe, ante och martin förbi för att dricka öl och spela mariocart. söndagen spenderades i jönköping med tjejerna. gick på ikea och A6 för att sedan hälsa på våran våghalsiga kompis malin som faktiskt flyttat till jönköping. började känna mig lite hängig redan på ikea men klämde i mig en ipren för säkerhetsskull. när jag kom hem sen vid 8-tiden hade jag såklart fått feber. blev väckt mitt i natten av nicke som trodde jag brann och ville att jag skulle ta tempen, 39.2 var den härliga temperaturen i min kropp. Eftersom jag skulle jobbat idag fick jag snällt sjukanmäla mig, men även om jag är sjuk och inte orkar någonting kan jag inte låta bli att ha dåligt samvete över att jag inte jobbar. var ledig nästan hela förra veckan och den här veckan kommer förmodligen bli likadan.

Tror aldrig att jag har saknat Niklas så mycket som jag gör nu. Han har ringt flera gånger idag bara för att kolla hur det är med mig och varje gång vi lagt på känner jag bara att jag vill gråta eller åka till honom. kan man bli nykär på nytt efter ungefär 2 år? för det är sån jag känner mig nu. det är sjukt att allt kan kännas så jävla rätt trots allting som hänt. men kanske är det sant det dom säger att man inte vet vad man har förrän man förlorat det.