20 januari

har legat hemma med feber nu i tre dagar. spydde första dagen och var allmänt hjälplös (varför bor man inte hemma i dessa lägen?) och haft ont i halsen. mår lite bättre idag men vet inte om det är för att jag knarkar värktabletter. hatar känslan som kommer när man helt plötsligt mår så bra efter att ha tagit en ipren att man ska börja göra lite nytta, när man glad i hågen går ut i köket för att diska och håller på att svimma av ansträngningen. ligger jag i planläge i soffan mår jag skit bra, står jag upp - långt ifrån bra.
och så är det ju det där med rökningen. för att sluta med rökning måste man vara dödssjuk och fastspänd någonstans. första dagen gav jag mig huttrande/svettandes ut på trappan för att vara med om världens värsta feber-rökupplevelse. dag 2 sa niklas åt mig att röka ut från fönstret som är strängt förbjudet hos min nazi-hyresvärd. kan säga att det var hundra gånger värre än när jag tjuvrökade hemma eller på jobbet. minsta lilla ljud gör att jag sprätter iväg en nytänd cigg i snön. ska jag röka liggandes i soffan? verkar vara enda lösningen..
och i helgen är min lediga helg. typiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0