Linda,

jahapp då var det gjort. Niklas kom igår och vi kom överens om att inte träffas eller höras av mer. det känns tomt och jag undrar hur någonting som vi anser är rätt kan kännas så fel? det blev mycket tårar men inga frågor om varför, för detta är nog det bästa vi kan göra just nu. det var mycket minnen som dök upp idag så hela dagen har väl egentligen varit jobbig, vad ska jag göra utan dig egentligen? förut kunde jag i alla fall träffa dig men nu är det ingenting och det är verkligen som att förlora en familjemedlem, samtidigt vet jag själv med mig att jag inte orkar träffa dig längre utan att det är du och jag. du är så olik mig när det gäller detta. du väljer att ta en dag i taget och inte tänka på det medan jag tänker på hur jag ska klara resten av livet utan dig och försöker hitta små kryphål som får mig att börja hoppas att det kanske inte alls behöver vara slut för alltid.
hur mycket jag än vill ringa dig och berätta vad som hände på jobbet idag så är det dags att ta ett steg framåt och försöka släppa det här. det är dags att gå vidare nu och lämna det här bakom sig. kanske blir det du och jag någon gång igen eller också blir det inte så, det jag är helt säker på nu i alla fall är bara det att jag inte orkar vara ledsen mer. jag sa det till dig igår och jag säger det igen - du har fått så många chanser nu och du har valt att inte ta dom. då antar jag att du inte vill vara med mig och då ska jag inte heller tvinga dig. det här måste lägga sig ett tag för just nu har jag ingen aning om vad det är jag egentligen känner för dig. jag vet ju att jag skulle göra vad som helst för dig men samtidigt blir jag så otroligt besviken när jag tänker på vad du gjort mot mig...

men jag hatar ändå att vara utan dig och jag har faktiskt ingen aning om vad jag ska ta mig till nu..?




tid har förlöpt
dagar har gått
månen har vandrat sin väg
genom vitt och svart och grått

jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst