Linda,

idag är det dag 4 och inatt var första dagen jag sov ensam hemma. det var jobbigt, mamma fick bädda rent i sängen och jag fick gå och plocka undan saker som påminde för mycket om dig. jag kunde i alla fall sova och jag lyckades till och  med försova mig imorse.
Jag kom i alla fall fram till inatt att jag räknar dagarna utan dig när jag egentligen borde räkna ner dagarna till studenten. idag är det 8 dagar kvar, och det ska betyda mer än något annat. kanske är jag egoistisk om jag säger att du faktiskt förstört den bästa tiden i mitt liv men det är så det känns nu.
imorse åkte jag bil för första gången sen jag åkte hem från dig i söndags. jag hade ett kort på dig kvar i bilen och din tröja låg där, jag orkade inte ens gråta när jag såg dom.
en del av mig tror fortfarande att du kanske kan komma tillbaka medan en annan del förstår att det faktiskt aldrig kommer bli så. men jag vill vara med dig nu. jag vill åka till dig och vänta tills du slutar jobba så vi kan laga mat tillsammans och göra allt sånt som hör till när man är ihop.

Jag drömde mardrömmar inatt och väntade på att du skulle hålla om mig och när jag insåg att du inte skulle det blev jag ledsen igen. jag tror inte ens du förstår hur mycket jag saknar dig och jag hatar dig för att du gjort såhär.