Linda,

Då var man 18 och det känns riktigt bra. funderar fortfarande över om det jag håller på med är riktigt rätt men det kanske bara är sån jag är? att alltid vilja ha det ouppnåliga är väl något som är typsikt mig och jag tror det är därför jag fortfarande känner att jag inte vill ge upp än. det kanske blir bättre någon gång? du kanske någon gång inser att du verkligen, verkligen tycker om mig och börjar visa det? Ja, jag vet att jag ältar samma saker om och om igen men det är bara ett sätt för mig att få lite mer inblick i situationen. att fråga dig om saker är lika hopplöst som att försöka få en stum man att tala. och får man då ett svar är det otydligt och man blir inte mycket klokare av det.

Känns helt sjukt att säga att jag trots allt det här tycker om dig. att säga det till dig är helt omöjligt, för vem vill berätta om sina känslor för någon som man inte får något tillbaka från?
Jag har sagt det förut och jag säger det igen - kärlek var aldrig något för mig. det är alldeles för invecklat, till och med Matte B är lättare isåfall. Men jag ska ge dig lite tid så får vi se hur allt löser sig sen. Jag vet att det är jusst tid du har dåligt med men du får låna av mig isåfall, bara vi kommer någon vart.

På torsdag blir det krogen! :D