30 september
They can take the music that we'll never play
All the broken dreams
Take everything
Just take it away, but they can never have yesterday
They can take the future that we'll never know
They can take the places that we said we would go
All the broken dreams
Take everything
Just take it away, but they can never have yesterday
I know i'll see you again i'm sure
No, it's not selfish to ask for more
One more night, one more day
One more smile on you face
But they can't take yesterday
29 september
vaknade inatt av att jag var livrädd, sådär rädd som man blir när man känner sig jagad i drömmen eller när någon kommer upp bakom en utan att man är beredd. men min mardröm innehöll inga monster eller jakter i en mörk skog utan jag fick för mig att det var alla hjärtans dag och att jag var ensam - som vanligt. visst är jag töntig? jag måste ha en djup rädsla för att vara ensam på storhelgerna som snart kommer. julafton brukar jag ändå jobba men nyår och alla hjärtans dag... kanske inte borde stressa upp mig än med tanke på att det bara är september än så länge men ändå. visst känns det lite ensamt.
28 september
lyckades dra på mig min favoritsjukdom i torsdags så helgen skulle egentligen blivit lugn men som vanligt kan jag bara inte slappna av och vara sjuk. i fredags åkte jag hem till johan på förfest och sen bar det iväg till dansbandsgalan (eller nått) i lidköping. på lördagen åkte jag och hanna till sandra i skara och sen gick vi ut i lidköping där veronica maggio spelade. när vi åkte hem till hanna på natten hade koffe tyvärr efterfest till klockan 4 så det blev inte så mycket sovande den natten heller. igår fick jag jobba kväll och idag är jag ledig! ska försöka pallra mig in till stan för att kika på vinterjacka och söka till högskolan tänkte jag.
har känt mig lite irriterad på alla eftertänkare den här helgen. varför inte bara strunta i att tänka någon gång ibland? när jag -världens mest eftertänksamma människa som ser hundra olika problem i någon som egentligen är rätt , stänger av hjärnkapaciteten så kan väl alla andra bara följa med? hur svårt kan det vara att leva lite för stunden?
25 september
Jag är det lilla nagellacket.
Du höll om mig hela natten och jag tror aldrig jag varit såhär lycklig.
När vi är hos dig kan allt vara som vanligt, det är du och jag då och jag trivs med det.
you flashback to when he said forever and always
kanske är det just idag när jag är ensam och sjuk som saker och ting börjar hinna ikapp. jag kanske inte har haft tid förut, hur många dagar har jag varit ensam hemma utan att ha någon att prata med eller något att göra den senaste tiden? eller kanske är det vädret som spelar en stor roll eller det faktum att Marissa alltid blir tillsammans med Ryan igen. har jag förstått vad som verkligen har hänt nu? för idag vill jag inte ens gå upp ur sängen. du är överallt, och alla ord hänger kvar i luften.
23 september
ikväll blir det dags för jobb igen för mig och hanna och jag hoppas att vi hamnar på samma sida så vi får jobba ensamma. det är faktiskt riktigt kul att ha så mycket ansvar som man har när man är ensamma vikarier.
har pratat med marcus om våra flytta-ihop planer och det verkar som att det går bra. marcus väntade på någon villa i mariestad som man kunde hyra och jag är absolut inte sen att säga ja till det! jag tror det skulle fungera bra att bo ihop med honom och det komme vara så jäkla skönt att ha något eget.
och planerna med att åka utomlands går också fint. det var tydligen ett mindre gäng som ville åka till Kenny i november och hälsa på honom så det finns mycket att se fram emot nu! saker och ting börjar ordna upp sig även om det kanske inte blev som jag hade tänkt det. det var ju egentligen du och jag som skulle flytta till villa och du och jag som skulle åka utomlands. men jag börjar förstå att vi inte passar ihop just nu, jag vill leva mitt ungdomsliv ett tag till men jag ser fram emot att kanske, någon gång framöver, bli din igen.
"även om man varit ihop och gör slut så finns det vissa par som alltid är ihop ändå, utan att vara tillsammans. i slutändan handlar allt om dom i alla fall. som magneter som inte kan hållas ifrån varandra."
18 september
slutade vid 3 tiden idag och eftersom jag är världens snällaste vikarie har jag gått med på att jobba imorgon också. 9 dagar i sträck blir det och redan nu är jag helt utpumpad. imorgon jobbar i alla fall jag och hanna ensamma på avdelningen och det kommer säkert bli kul :)
så idag blir det lugnt och det gör mig faktiskt ingenting... hanna kommer ikväll sen när hon slutat och sover över.
har funderat hela dagen på om det var någon som sov hos dig inatt. jag vill inte det här mer, vill egentligen inte ens veta vart du är någonstans. ibland önskar jag att jag aldrig träffat dig, att jag aldrig åkte till brännebrona när martin gjort slut med mig och att jag aldrig bjöd dig på min fest. undrar vad jag hade gjort nu i så fall?
jag hatar helgerna utan dig, nästan lika mycket som jag hatar att jag tänker såhär fortfarande.
17 september
det fanns två ärliga själar som erkände att dom läser min blogg igår men det är fortfarande 7 okända kvar? kliv ut i rampljuset! det sämsta med blogg.se är att man inte kan se vilka ni är.... men jag skriver ju inte mina allra innersta hemligheter här, även om jag blottar mig ganska mycket, så fortsätt läs ni om det är underhållande :)
igår var jag precis slut när jag kom hem från jobbet och lika trött var jag imorse. övervägde starkt att stanna hemma men lyckades ändå på något konstigt vänster att komma iväg till stan. väl där gick dagen fort som satan, hade min förföljande konkurrent på samma avdelning så jag fick tåla att bli nersprutad med såpa och att bli i-lurad sukketter (eller vad det nu heter). men det var värt det, jag vet att någon dag får han igen.
efter det träffade jag Hanna på stan där vi försökte hitta nya kläder att ha i helgen. men allt som finns nu är höstkläder och jag är fortfarande kvar i sommaren antar jag.
imorgon jobbar jag i tidan och efter det vet man aldrig vad som händer. ser i alla fall fram emot lördag :)
16 september
imorse var det första jag tänkte på dig, kom på mig själv med att undra varför jag inte fått någon puss innan du åkte till jobbet.
det är typiskt att allt är som en bergochdalbana just för tillfället.
15 september
idag har jag jobbat i skövde och det gick super! jobbade kväll igår och dag idag. börjar hitta lite rutiner och det är faktiskt riktigt kul. tror det är lätt att fastna på samma ställe bara för att det är smidigt egentligen, men jag tycker jag gjorde ett bra val i att börja jobba där också.
efter jobbet åkte jag hem till frida och tjötade skit. det var längesen jag träffade henne och det var riktigt roligt :)
Nu är den jobbigaste biten över. Jag har konstaterat att vi inte kan vara vänner över huvudtaget eftersom jag inte klarar av att du träffar andra. från och med nu ska vi inte prata mer och inte träffas och konstigt nog så känns det jävligt bra. jag vet att du inte är värd allt det här tjatet och jag tycker faktiskt riktigt synd om din nästa flickvän om hon ska behöva stå ut med samma sak som jag gjorde.
nu när detta väl är sagt så känns det riktigt spännande att bli singel igen. jag har saknat pirret i magen och det senaste har det faktiskt känts bra att tänka på andra.
det här ska bli ett bra 2009.
så det så.
14 september
I'd be fine if you just walked by
But you had to talk about why you were wrong
And I was right
But I can't believe you made me
Sit at home cry like a baby
Wait right by the phone every night
And now you ask about you and I
There's no you and I
Remember what you put me through
I had to
Wake up and smell the breakup
Fix my heart put on my makeup
Another mess I didn't plan
And I'll bet you thought you beat me
Wish you could only see
I got an I heart question mark
Written on the back of my hand
And when you're home all alone at night
You'll still wonder why
You took everything I had,
I haven't thought about you and I
There's no you and I
And I know
Someday you will...
Wake up and smell the breakup
Realize that we won't make up
It didn't go the way you planned
And you'll know you didn't beat me
When you look down and see
I got an I heart question mark
Written on the back of my hand
13 september
imorse ringde poolen igen och ville att jag skulle jobba ikväll så det var rätt gött. idag är det i alla fall i tidan där saker och ting är som dom alltid har varit :) sen har jag haft turen att få jobb hela veckan på lite olika platser så än kan jag inte känna paniken över att inte ha något att göra på dagarna.
det känns riktigt bra idag.
10 september
Men allt kommer att gå till det bättre och än så länge vet jag inte om det är dig jag saknar eller om det bara är att ha någon. när jag tagit reda på det ska jag göra något åt saken men så länge är det bara att fortsätta som vanligt.
igår var jag i alla fall inne i stan och träffade Becca. det var skönt att få prata av sig med någon som inte hört mig älta samma saker 150 gånger tidigare. hon vet vem jag är och hon vet om mina tidigare snedsteg så när jag försöker "försköna" något/någon tar hon mig ner på jorden igen. det är så lätt att glida tillbaka till något gammalt när saker och ting inte riktigt är som dom brukar.
kanske var det meningen att just det här skulle hända?
9 september
det är ingen bra dag överhuvudtaget idag för någon, så det minsta jag kan göra är väl att sluta tjata om mina problem. men en arbetskamrat sa det till mig när jag sa samma sak till henne att man inte alltid kan tänka på alla andra, även om folk har större problem än sig själv måste man ändå få vara ledsen över sina egna , annars skulle det inte fungera. jag har faktiskt världens bästa arbetskamrater och det känns verkligen att efter allt som hänt det senaste så står vi varandra ganska nära.
idag ska jag i alla fall till vakansen och gå datakursen för att kunna lägga mitt eget schema. just nu känns det som att jag kan jobba när som helst men det kanske ändras det också? jag kanske träffar någon som vill åka på semester med mig eller hjälpa mig om jag flyttar. jag vill ha någon nu, någon som vill träffa mig och längtar efter mig, någon som kanske ser en framtid med mig och som aldrig skulle göra något dumt mot mig. jag vill inte vara ensam, inte nu i alla fall. jag behöver någon nu och jag vet att det måste finnas någon nånstans. även om han inte är du.
8 september
Men imorgon är det dags för begravning.
har inte fått något mer jobb nu i veckan så antar att jag får känna på hur det känns att vara arbetslös på riktigt nu. tråkigt men antar att det är likadant för alla stackars studenter.
har i alla fall skaffat mig några små framtidsplaner som jag tror kommer bli super om dom går att genomföra :) dock är det jobb som behövs för att få pengar, eller hoppas på en lottovinst.
And my eyes, see it all so clear
It was long ago and far away, but it never disappears
I try to put it in the past, hold on to myself
And don't look back
I don't wanna dream about, all the things that never were
And maybe I can live without, when I'm out from under
I don't wanna feel the pain, what good would it do me now?
I'll get it all figured out, when I'm out from under
So let me go, just let me fly away
Let me feel the space between us, growin' deeper
And much darker everyday
7 september
ibland spelar det ingen roll hur mycket man förbereder sig för en sak, känslan av att få det bekräftat är ändå hundra gånger värre än man föreställt sig.
http://www.youtube.com/watch?v=cFOAHZ9U6c0
Cause I’m not your princess, this ain’t a fairytale
I'm gonna find someone someday
Who might actually treat me well
4 september
men jag vet att allt kommer bli så förbannat annorlunda, hur vet man att det kommer bli till det bättre? jag kommer sakna så mycket, inte bara dig utan allting runtomkring. din lägenhet, dina kompisar, din familj, mariestad... om det här är slutet så vill jag aldrig höra något från/om dig igen. hur ska jag klara att du skaffar någon annan? men såhär kan vi ju ändå inte ha det...
jag vet inte om jag skulle klara att göra slut med dig för jag hade bara ångrat mig och velat att vi skulle bli ihop igen, därför tycker jag att det är bättre att vänta tills du gör det. då vet jag i alla fall att du är säker för hur mycket jag än överväger det här så kommer jag ändå alltid att komma fram till att jag vill vara med dig. som det verkar nu i alla fall.
Kan jag sjunka lika lågt som dig?
jag vet inte.
just nu vet jag ingenting om varken dig eller mig känns det som, och det tar emot vad jag än gör...
Varför kan du inte bara ringa mig och säga att du ångrat dig och att du vill att jag ska komma och titta på tv med dig ikväll? är jag så jobbig att vara med? varför vill du inte vara med mig? :(
usch vad jag tycker synd om mig själv. men den enda du tycker synd om är ju dig själv också så vad ska man göra åt saken?
3 september
vad gör jag?
vad skulle du gjort?
they tell me if I leave him
baby would you be there
'cause maybe you could
be mine all the time?
1 september
nu antar jag att det bara är att bita ihop och vara som vanligt, hur konstigt och jobbigt det än känns. än så länge är du min och det är väl allt som betyder något....
