29 November
I vilket fall så ska jag jobba kväll idag och dag imorgon vilket betyder: inget uteliv för Linda. Skönt eller inte, jag vet inte. Jag vet att Niklas ska på fest i falköping idag och att när han är så söt som han var igår kommer jag sakna ihjäl mig när jag inte får träffa honom. Men sånt är livet och jag kan väl inte följa efter honom vart han än är antar jag, även om det vore ganska mysigt :)
Nog om det nu, jag tror att alla har förstått nu att jag är störtkär i den killen och världens lyckligaste människa när jag får vara tillsammans med honom så jag behöver ju inte älta sönder allt redan.
Igår på mottagningen hade jag i alla fall grymt kul! fick se en massa roliga grejer som jag inte får se uppe på avdelningen och det var lite mer fart på det stället faktiskt. väldigt intressant. Träffade Alexandra på statoil efter det och var snäll och skjutsade hem henne. visste inte riktigt om hon skulle våga sätta sig i bilen med tanke på vad som hände förra gången jag körde henne men det gjorde hon, konstigt nog.
26 November
Idag håller snön på att smälta bort och det är redan +5 grader ute. Lite tråkigt för nu börjar väl slasksäsongen antar jag. Har under dom få dagarna med snö i alla fall hunnit vara ute och sladdat både med Niklas i golfen och med Marcus i deras volvo. Askul! tänk att man missat detta i 18 år.
Mobilen är fortfarande trasig och igår hade jag lyckats knappa in PIN-koden på lånetelefonen 3 gånger i väskan i skåpet och eftersom att jag haft samma mobilnummer under alla år så har jag tappat bort PUK-koden också. Blev att slänga sig in till stan och be dom låsa upp telefonen på Teliabutiken. Guld värt.
Grattis till världens bästa mamma förresten som fyllde år igår! <3
24 November
I lördags kom min lilla Anna till mig i Petssons lägenhet och så drog vi igång och förfestade lite. efter ett tag kom även Marcus och ännu senare Stefan och Dennis. Det blev utgång på Björnes och det var grymt drag! Riktigt klockren kväll enligt min åsikt :)
Nu har snön satt igång och ösa ner på riktigt kan man säga. Halkar som vanligt runt i skolan med skor som borde vara utan klack nu egentligen och trappan upp till västerhöjd kan mer kallas en slalombacke än något annat. fasar för hur det ska bli längre fram i vinter nu när jag inte har min Rebecca-snäcka att använda som trappräcke. Det får bli bil varje dag för min del! Både varmare och mindre halkigt. Dock upptäkte jag igår att frosten som brukar sitta på utsidan av bilrutor sitter på min bil på insidan. Kändes lite småpinsamt att sitta inuti bilen och skrapa bort det men vad gör man inte för att kunna se?
Imorgon är det i alla fall dags för jobb och likaså resten av veckan/helgen. Det är hårt att ligga på topp.
21 November
Idag är jag ledig och mamma och pappa är på begravning. Dom frågade om jag ville följa med men tänk om jag hade suttit där i kyrkan och inte gråtit? Det hade känts dumt så jag stannar hellre hemma. Ska i alla fall snart bort till petsson men vet inte riktigt vad som händer ikväll. Ska jag orka med ännu en alkoholdag med Anna och Mia imorgon får det bli lugnt ikväll.
Igår kom i alla fall årets första snö! Lika underbart som vanligt men jag saknar Lizette lite i sånna här lägen. Första uteritten i snö efter sommaren är alltid den bästa på året. Men saker och ting förändras och på något sätt känns det som att ridningen är ett avslutat kapitel. Jag vill verkligen rida igen men tiden räcker inte riktigt till längre. Hon är så pass gammal nu också så vet inte om hon hade orkat.
På måndag är det tydligen 200 dagar kvar till studenten och detta ska firas på Vatra. Jag själv känner att varje nedräkningsfest är ett sätt att försöka ge mig ångest över att jag inte hittat någon klänning än. 200 dagar kvar att hitta den snyggaste klänningen och hinna sy upp den och hitta några bra skor. Detta kommer jag aldrig hinna!
På måndag har jag historiaprov och muntlig engelsk redovisning och inte har jag börjat med något av det heller... Känns som att det är så lite tid och så mycket att göra.
Aja nu ska jag i alla fall iväg och njuta av ledigheten ett tag!
13 November - Säg någonting
På lördag ska jag iväg och bowla med marcus och Sanna och lite mer folk. ska bli mysigt :)
Måste lägga till att jag älskar min lilla bacon. hon är bäst och vet inte vad jag skulle göra utan henne. Hon sätter färg på tillvaron och reder upp saker jag själv inte klarar av. Tack för att du lyssnar!<3
Du säger att du är stark
Att du har vart igenom det här förut
Du kommer fortsätta
Det finns inte mycket mer att säga nu
Vi två hör hemma
I ett rum med inga andra
Om jag var tio år yngre
Skulle jag inte behöva dig längre
Jag kommer inte älska dig
För resten av livet
Vill inte leva med tungan hängades utanför
Och tycka synd om mig själv
Jag kommer inte höra av mig igen
Och jag kommer inte ta skuld
Så säg det och få det gjort
Det finns bara ett enda sätt att brinna upp
Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav
Någon dag kanske jag kör över dig här utanför
Varför måste vi döda varandra?
Nåt säger mig att du blir borta
En lång, lång tid
12 November
Jag är en av alla dom som skrivit ner sin hemlighet för många gånger.
Minst hundra gånger om.
Jag är en av alla dom som drabbas, då och då, av nåt jag vill förklara.
Jag är en av alla dom som faktiskt aldrig riktigt bara ville vara
en av alla dom.
Jag vill vara lite mer för Dig inatt.
Men ibland så är jag fast.
Kan Du känna likadant?
Att allt man gör är bara plast
och faktiskt föga intressant.
Och ibland är allting kaos,
och jag blir mörkrädd mitt på dan.
Ibland behöver jag en paus
och är Du hyfsat likadan
kan vi gå vilse genom stan?
Jag är en av alla dom som går och tror att livet ordnas upp med tiden.
Jag är en av alla dom som kan ge upp, när jag är söndagkvällsförvriden.
Vad gör man då?
Jag är en av alla dom som ser nåt svårt i dessa jämngrå vinterdagar.
Är Du en av alla dom som vill försvinna, när det känns som mörkret klagar,
så är vi två.
Och jag försvinner gärna just inatt.
11 november
Idag jobbar jag kväll och imorgon dag sen är jag ledig i nästan en vecka! ska bli skönt men samtidigt är det nu det börjar bli roligt på praktiken. på torsdag blir det kanske utgång och annars får vi se vad helgen har att komma med.
Min telefon har gått sönder också. sms-signalen låter som nått konstigt ljud jag aldrig hört förut. ska i alla fall lämna in den på lagning i veckan och hoppas starkt på att jag får en lånetelefon den här gången. förra gången jag blev utan telefon märkte jag verkligen hur beroende jag är av att alltid ha kontakt med omvärlden.
Ska också nämna att Sanna-söt blivit moster! ett stort grattis till henne! Du kommer garanterat bli den bästa mostern som finns :)
Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you
And high up above or down below
When you're too in love to let it go
But if you never try you'll never know
Just watch you're worth
4 November
Man ska inte vara för beroende av någon annan för det vet vi ju allihopa hur det slutar, men hur vet man vart gränsen går? När jag tänker efter så tror jag att jag börjar gå över den där gränsen till att bli "för fäst" eller hur man ska uttrycka sig. Jag vet hur det gått förut, precis när man börjar slappna av så händer det något och så är det helt plötsligt över och sen står man där med krossat hjärta och tänker att -det här var fan sista gången jag går på det där... Men så dröjer det ett tag och sen har man hittat den där människan som får hela världen att svaja och så tänker man att samma sak väl inte kan hända två gånger? eller tre? eller 10? Och så är man fast igen, och samma sak upprepas. När lär man sig? jag hade nästan glömt allt sånt där om konsekvenser och tiden efter ett uppbrott för jag fick för mig någon gång på vägen att det vi har är speciellt. men hur många gånger har jag inte tänkt så och hur många gånger har det visat sig att så är fallet? inte en enda.
Jag är feg. jag erkänner det att jag är en riktig jävla mes när det gäller sånt där med förhållanden och allt som har med att tycka om någon att göra. För vad händer den här gången när det tar slut, och vart skulle jag ta vägen, och vad skulle jag göra? Jag vill inte stå kvar ensam. Jag vill vara med dig och den här gången för alltid om man kan säga så när man är 18 år. Jag vill få dig förstå hur mycket jag faktiskt älskar dig och varje ord du säger, och hur mycket jag verkligen avgudar dig kropp och din personlighet och allt som gör dig till du. Och jag vill få dig förstå det utan att verka efterhängsen eller för beroende av dig, och på ett sätt som jag kan snacka mig ur (och inte våga stå för) om det skulle vara så att vi faktiskt gör slut.
Men jag har inte en endaste aning om hur jag ska få dig att förstå det,
Och jag är livrädd.
3 November - Del senno di poi son piene le fosse
I fredags träffade jag mina härliga götenekompisar igen och så klart sötis-anna som kom ut på krogen med mitt legg :) happy moment! detta betyder i princip att en helt ny värld öppnas för oss båda. Blev dock lite tråkiga miner ett tag där med tanke på att min pojkvän aldrig kan hålla sig borta från toaletter ihop med tjejer. MEN sånt är livet och jag tycker om honom ändå, shit happens when you party naked och ingen är perfekt.
Imorgon börjar praktiken på KSS. får se hur detta blir :)
Jag kände mig alldaglig och grå tills du såg mina färger.
